مصحف الثريا

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ يَٰٓأَيُّهَا ٱلْمُدَّثِّرُ ۝١

DU SOM sveper in dig [i din ensamhet]!

قُمْ فَأَنذِرْ ۝٢

Stå upp och varna!

وَرَبَّكَ فَكَبِّرْ ۝۳

Och prisa din Herres majestät!

وَثِيَابَكَ فَطَهِّرْ ۝٤

Och rena ditt hjärta!

وَٱلرُّجْزَ فَٱهْجُرْ ۝٥

Och fly från all hednisk smitta!

وَلَا تَمْنُن تَسْتَكْثِرُ ۝٦

[När du ger] ge inte för att få något tillbaka!

وَلِرَبِّكَ فَٱصْبِرْ ۝۷

Och ha tålamod och fördrag [med allt] för din Herres skull!

فَإِذَا نُقِرَ فِى ٱلنَّاقُورِ ۝۸

När det blåses i basunen

فَذَٰلِكَ يَوْمَئِذٍۢ يَوْمٌ عَسِيرٌ ۝۹

har en svår Dag randats

عَلَى ٱلْكَٰفِرِينَ غَيْرُ يَسِيرٍۢ ۝١۰

för dem som [ständigt] förnekade sanningen, och ingen lättnad skall ges dem!

ذَرْنِى وَمَنْ خَلَقْتُ وَحِيدًۭا ۝١١

LÄMNA åt Mig att [ta itu med] den som Jag har skapat ensam [i moderlivet]

وَجَعَلْتُ لَهُۥ مَالًۭا مَّمْدُودًۭا ۝١٢

och gett stor rikedom

وَبَنِينَ شُهُودًۭا ۝١۳

och söner som står vid hans sida,

وَمَهَّدتُّ لَهُۥ تَمْهِيدًۭا ۝١٤

och för vilken Jag har jämnat vägen [genom livet].

ثُمَّ يَطْمَعُ أَنْ أَزِيدَ ۝١٥

Och som nu väntar sig att Jag skall ge honom ännu mer!

كَلَّآ ۖ إِنَّهُۥ كَانَ لِءَايَٰتِنَا عَنِيدًۭا ۝١٦

Nej! Denne inbitne motståndare till Våra budskap,

سَأُرْهِقُهُۥ صَعُودًا ۝١۷

skall Jag låta utstå [ett straff tyngre än] klättringen uppför [en hal och brant bergvägg].

إِنَّهُۥ فَكَّرَ وَقَدَّرَ ۝١۸

Han tänker skarpt och överväger [hur han skall angripa dessa budskap] -

فَقُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ ۝١۹

måtte han förgås för dessa tankar,

ثُمَّ قُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ ۝٢۰

ja, måtte han förgås för dessa [onda] tankar. -

ثُمَّ نَظَرَ ۝٢١

Så ser han sig omkring,

ثُمَّ عَبَسَ وَبَسَرَ ۝٢٢

rynkar pannan och antar en bister uppsyn.

ثُمَّ أَدْبَرَ وَٱسْتَكْبَرَ ۝٢۳

Till sist vänder han sig bort med överlägsen min

فَقَالَ إِنْ هَٰذَآ إِلَّا سِحْرٌۭ يُؤْثَرُ ۝٢٤

och säger: "Det är bara vältalighet som bländar [åhöraren, ord] hämtade från [gamla sagor];

إِنْ هَٰذَآ إِلَّا قَوْلُ ٱلْبَشَرِ ۝٢٥

människors ord och ingenting annat!"

سَأُصْلِيهِ سَقَرَ ۝٢٦

Honom skall Jag låta brinna i helvetets eld!

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا سَقَرُ ۝٢۷

Och vad kan låta dig förstå vad helvetets eld betyder

لَا تُبْقِى وَلَا تَذَرُ ۝٢۸

Den skonar ingen och förtär allt.

لَوَّاحَةٌۭ لِّلْبَشَرِ ۝٢۹

I [dess lågor] förkolnar människans [hud].

عَلَيْهَا تِسْعَةَ عَشَرَ ۝۳۰

Nitton [väktare vakar] över den.

وَمَا جَعَلْنَآ أَصْحَٰبَ ٱلنَّارِ إِلَّا مَلَٰٓئِكَةًۭ ۙ وَمَا جَعَلْنَا عِدَّتَهُمْ إِلَّا فِتْنَةًۭ لِّلَّذِينَ كَفَرُوا۟ لِيَسْتَيْقِنَ ٱلَّذِينَ أُوتُوا۟ ٱلْكِتَٰبَ وَيَزْدَادَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓا۟ إِيمَٰنًۭا ۙ وَلَا يَرْتَابَ ٱلَّذِينَ أُوتُوا۟ ٱلْكِتَٰبَ وَٱلْمُؤْمِنُونَ ۙ وَلِيَقُولَ ٱلَّذِينَ فِى قُلُوبِهِم مَّرَضٌۭ وَٱلْكَٰفِرُونَ مَاذَآ أَرَادَ ٱللَّهُ بِهَٰذَا مَثَلًۭا ۚ كَذَٰلِكَ يُضِلُّ ٱللَّهُ مَن يَشَآءُ وَيَهْدِى مَن يَشَآءُ ۚ وَمَا يَعْلَمُ جُنُودَ رَبِّكَ إِلَّا هُوَ ۚ وَمَا هِىَ إِلَّا ذِكْرَىٰ لِلْبَشَرِ ۝۳١

Till Eldens väktare har Vi inte utsett andra än änglar, och Vi har enbart angett deras antal för att sätta dem som framhärdar i att förneka sanningen på prov, och att de som [i gångna tider] fick del av uppenbarelsen skall få visshet [om sanningen i denna Skrift], och att de som tror skall befästas i sin tro och att ingen tvekan skall finnas kvar hos dem som [tidigare] fick del av uppenbarelsen och hos de troende, och för att de vilkas sinne är sjukt [av tvivel] och förnekarna skall ställa sig frågan: "Vad kan Gud ha velat säga med denna liknelse?" Så låter Gud den Han vill gå vilse och så vägleder Han den Han vill. Och ingen känner [styrkan hos] Guds härskaror utom Han själv. Allt detta är enbart en påminnelse till människorna.

كَلَّا وَٱلْقَمَرِ ۝۳٢

NEJ, vid månen!

وَٱلَّيْلِ إِذْ أَدْبَرَ ۝۳۳

Vid natten, när den viker;

وَٱلصُّبْحِ إِذَآ أَسْفَرَ ۝۳٤

vid morgonrodnadens glöd!

إِنَّهَا لَإِحْدَى ٱلْكُبَرِ ۝۳٥

[Påminnelsen om domen och helveteselden] är förvisso ett av de mäktiga [varningstecknen]

نَذِيرًۭا لِّلْبَشَرِ ۝۳٦

som varnar människorna,

لِمَن شَآءَ مِنكُمْ أَن يَتَقَدَّمَ أَوْ يَتَأَخَّرَ ۝۳۷

både dem av er som vill gå i främsta ledet och dem som [tvekar och] blir efter.

كُلُّ نَفْسٍۭ بِمَا كَسَبَتْ رَهِينَةٌ ۝۳۸

Var och en skall ställas till svars för vad han har gjort

إِلَّآ أَصْحَٰبَ ٱلْيَمِينِ ۝۳۹

utom de rättfärdiga som hör till den högra sidan

فِى جَنَّٰتٍۢ يَتَسَآءَلُونَ ۝٤۰

[och som där de vilar] i [paradisets] lustgårdar, skall förhöra sig

عَنِ ٱلْمُجْرِمِينَ ۝٤١

om [de dömda] syndarna [och fråga]:

مَا سَلَكَكُمْ فِى سَقَرَ ۝٤٢

"Vad förde er till helveteselden?"

قَالُوا۟ لَمْ نَكُ مِنَ ٱلْمُصَلِّينَ ۝٤۳

De skall svara: "Vi hörde inte till dem som bad

وَلَمْ نَكُ نُطْعِمُ ٱلْمِسْكِينَ ۝٤٤

och vi gav inte heller den nödställde att äta

وَكُنَّا نَخُوضُ مَعَ ٱلْخَآئِضِينَ ۝٤٥

och vi ägnade oss med [andra] likasinnade åt tomt och respektlöst tal [om höga ting]

وَكُنَّا نُكَذِّبُ بِيَوْمِ ٱلدِّينِ ۝٤٦

och påstod att Domens dag var en lögn -

حَتَّىٰٓ أَتَىٰنَا ٱلْيَقِينُ ۝٤۷

till dess vi fick visshet."

فَمَا تَنفَعُهُمْ شَفَٰعَةُ ٱلشَّٰفِعِينَ ۝٤۸

Då skall medlarnas förböner inte vara dem till någon nytta.

فَمَا لَهُمْ عَنِ ٱلتَّذْكِرَةِ مُعْرِضِينَ ۝٤۹

HUR är det fatt med dem som vänder ryggen åt påminnelsen

كَأَنَّهُمْ حُمُرٌۭ مُّسْتَنفِرَةٌۭ ۝٥۰

[De beter sig] som skrämda åsnor

فَرَّتْ مِن قَسْوَرَةٍۭ ۝٥١

som flyr för ett lejon!

بَلْ يُرِيدُ كُلُّ ٱمْرِئٍۢ مِّنْهُمْ أَن يُؤْتَىٰ صُحُفًۭا مُّنَشَّرَةًۭ ۝٥٢

Men [i stället för att lyssna till uppenbarelsen] begär de, var och en av dem, att få [en egen] lättförståelig Skrift!

كَلَّا ۖ بَل لَّا يَخَافُونَ ٱلْءَاخِرَةَ ۝٥۳

Nej! De [tror ju inte på räkenskap och dom] fruktar inte evigheten.

كَلَّآ إِنَّهُۥ تَذْكِرَةٌۭ ۝٥٤

Nej, detta är en påminnelse,

فَمَن شَآءَ ذَكَرَهُۥ ۝٥٥

och låt den som vill lägga den på minnet!

وَمَا يَذْكُرُونَ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ ۚ هُوَ أَهْلُ ٱلتَّقْوَىٰ وَأَهْلُ ٱلْمَغْفِرَةِ ۝٥٦

Men de kommer inte att lägga den på minnet annat än om Gud vill. Det är Han som är värd att fruktas, Han ensam som förlåter synd.