مصحف الثريا

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ وَٱلسَّمَآءِ وَٱلطَّارِقِ ۝١

VID himlen och vid den nattliga besökaren!

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا ٱلطَّارِقُ ۝٢

Och vad kan låta dig förstå vad den nattliga besökaren betyder

ٱلنَّجْمُ ٱلثَّاقِبُ ۝۳

[Det är] den stjärna vars ljus lyser upp [det djupaste mörker].

إِن كُلُّ نَفْسٍۢ لَّمَّا عَلَيْهَا حَافِظٌۭ ۝٤

Ingen människa [har lämnats] utan den som vakar över henne.

فَلْيَنظُرِ ٱلْإِنسَٰنُ مِمَّ خُلِقَ ۝٥

LÅT människan betrakta det som hon är skapad av!

خُلِقَ مِن مَّآءٍۢ دَافِقٍۢ ۝٦

Hon är skapad av flöden,

يَخْرُجُ مِنۢ بَيْنِ ٱلصُّلْبِ وَٱلتَّرَآئِبِ ۝۷

som väller fram ur [mannens] länder och ur [kvinnans] bäckenring.

إِنَّهُۥ عَلَىٰ رَجْعِهِۦ لَقَادِرٌۭ ۝۸

Han [som har skapat henne] har helt visst makt att återskapa henne

يَوْمَ تُبْلَى ٱلسَّرَآئِرُ ۝۹

den Dag då [hjärtats] innersta vrå skall granskas

فَمَا لَهُۥ مِن قُوَّةٍۢ وَلَا نَاصِرٍۢ ۝١۰

och då hon varken kan lita till [sin egen] styrka eller till andras hjälp.

وَٱلسَّمَآءِ ذَاتِ ٱلرَّجْعِ ۝١١

Vid himlen som ger regn

وَٱلْأَرْضِ ذَاتِ ٱلصَّدْعِ ۝١٢

och vid jorden som öppnar sig [för att ge plats åt det som spirar]!

إِنَّهُۥ لَقَوْلٌۭ فَصْلٌۭ ۝١۳

[UPPENBARELSENS ord] är ord som avgör [vad som är sanning och vad som är lögn],

وَمَا هُوَ بِٱلْهَزْلِ ۝١٤

det är inte [fråga om] skämt eller upptåg.

إِنَّهُمْ يَكِيدُونَ كَيْدًۭا ۝١٥

[Förnekarna] smider planer,

وَأَكِيدُ كَيْدًۭا ۝١٦

men [även] Jag smider planer.

فَمَهِّلِ ٱلْكَٰفِرِينَ أَمْهِلْهُمْ رُوَيْدًۢا ۝١۷

Låt dem därför hållas, dessa förnekare, låt dem hållas [ännu] en liten tid!